Hej Oktober I <3 you

Hej Oktober I <3 you

Sist hade jag flyttat ut till landet, det känns som ett annat liv sedan. Men allt är bra att testa och saker som kan va roligt i längden kan vara helt olidligt efter fyra veckor. Jag erkänner villigt att jag inte är särskilt intresserad av att flytta ifrån stan och stå och påta i nån rabatt, baka kan jag inte för jag blir bara irriterad och att det inte finns något folk omkring gör mig stressad. Jag gillar rutiner, när folk är på sin plats och man jobbar på att komma framåt (alltså jag menar inte bara i jobbet som någon galen 80-talistkarriärist). Att ha lite mål och mening med min färd, pauser är inte för mig. nog om det.


Som motvikt åkte vi till Berlin över min födelsedag (30s thank you very much) och försökte titta på allt, köpa allt, äta all mat och dricka all öl. Det hann vi såklart inte men det va fantastiskt ändå. Berlin zoo va kanske bästa grejen. Älskar att de har ett helt akvariehus med alla sorters maneter, djuphavsfiskar, hajar och gölliga små akvariefiskar. Har en stoor grej för undervattensvärldar och de fick kasta ut mig därifrån när de stängde.

Sedan det började hösta till sig har jag börjat min superroliga fantastiska kurs på HDK “Bilderböcker för barn”. Den första workshopen var i mitten av september och jag älskade det. Vi pratade böcker, gick på museum, lyssnade på intressanta och inspirerande människor. Sista dagen var det övningar i intuitivt skrivande med Gro Dahle, norsk barnboksförfattare. Har hållt på med det lite tidigare och det går ju ut på, som man kanske hör, att låta skrivandet bara ske. Att om man bara låter pennan skriva på utan att tänka så mycket så kan man få tag i de större och bättre fiskarna, de som simmar längre ner och förvånas över vilka märkliga och bra grejer det undermedvetna sitter inne på.
Det finns massa olika metoder för detta och när man krafsat runt med sin penna ett tag så är det bara att välja en av alla idéer och POFF har man en idé till en bok som man sedan sätter tänderna i och börjar skaaapa.

En annan stor grej som hänt är Lokaalen på Surbrunnsgatan 50 vid Odenplan, som vi bara sprang över en vacker dag och veckan efter stog vi och slet för att få väggarna vita och den galna väggmålningen att försvinna. Dessa stora fantastiska vita rum med skyltfönster mot gatan, trägolv och roliga grannar delas med supercoola, begåvade tatueraren Susan som driver Bläck samt Amanda och Fincher. Vi äter bara bakelser, dricker rosa bubbel och jobbar tills fingrarna blöder och klockan är natt.
Och sist men inte minst i INGIML (intressanta nya grejer i mitt liv) har jag blivit gudmor till lilla golliga Milo som föddes i mitten av augusti. Han har stora blå ögon och vill att man ska bära runt på hans lilla runda kropp tills armarna domnar och sen lite till. Och det gör man ju så gärna.

No Comments

Post a Comment