Havet

För ganska precis två år sedan åkte vi till Indien för att jobba. Ända sedan mötet med det vinterstormiga Indiska havet som dunkade min skalle i botten och höll på att dra ut Pumba till havs har jag ritat väldigt mycket vatten och vågor. Aldrig sinande fashination och inspiration.

Så gick en vecka från våra liv och kommer aldrig mera åter

Gud så dåligt det syns men den är verkligen jättetjusig, fjäderringen. Jag känner liksom igen mig i den.
Finns hos Johanna.

Älskar när folk har garderobsrensning. Sjal med hästar på som du inte vill ha, tackar tackar. Prickig klänning ej använd på 10 år, jo för fasen, jag kan dra in magen.
Som en lite gam. obs! Mycket nöjd fru th.

Berra är hemma igen!

Utanför fönstret har det satts upp en byggnadsställning för att byggjobbarna ska kunna svinga sig upp på vinden. Där bankar de sedan på av alla krafter, gärna tidigt. Morgonpigga är de.

Vårvisning

I måndags kunde man läsa i DN att “oxveckorna” började. Alltså en till synes oändlig räcka veckor utan minsta helgdag, hopp eller ljusning. Veckor då man bara håller huvudet lågt och stretar på som en oxe. Inte alls roligt.
Om man som jag blir väldigt påverkad av vädret (månen, vinden som vänder, planeternas position eller vad det nu kan va) och helst bara vill gå i ån när man hör om isiga trottoarer, gör man bäst i att vira in sig i så mycket roliga projekt som möjligt.
Ikväll har jag varit på Plezuro och planerat vårens projekt med Johanna. Bilden är från hennes mood board och det är så sabla härligt att vi har samma idé om hur det ska bli! Addera uppstoppade djur, sagospeglar och känslan av rörig japansk animé.
Dessutom är det jäkligt göj att kunna planera in något till helgen innan påsk och inte känna att det är ljusår dit utan till och med brådskar en smula.

Printar

Lördagen den 12e februari kl 17-19 är det vernissage på Babylon, Medborgarplatsen Sthlm, för mitt spionprojekt. Jag skulle bli så hjärtans glad om ni ville komma dit då! Mer info om det senare.

The Shop låter vänta lite på sig vad det verkar. Den är säkert up and running efter helgen, men det går ändå utmärkt bra att att beställa bilder via mail (lindalovisa(at)lindalovisa.com).
Printarna är i A3 och kostar 500 kr. Papper: Canon Fine Art Paper Premium Matte.

Hur då?

Detta är en detalj ur en bild jag jobbar med. Ber om ursäkt för bildkvaliteten.

När jag börjar med ett projekt skissar jag först upp massa pyttesmå fula skisser på ett stort papper. Föredrar detta framför skissbok, något som jag skämdes över förr i tiden eftersom man ju som alla vet ska skissa i sin alltid medhavda Moleskin. Men jag vill ha lite översikt och inte behöva bläddra fram och tillbaka.
Här görs pilar hit och dit, skrivs nyckelord och förklaringar. När jag valt ut vilka idéer jag ska gå vidare med gör jag blyertsskisser (med hårda stift i stiftpenna för att det inte ska bli så sabla kladdigt att man inte ser någonting, men det där är ju olika hur man vill ha det) på A3-papper.

And then, the Ljusbord: renare skiss.

Sen tar jag fram mina älskade Sakura fineliner-pennor i 005, 01, 04 och05. Repeat.

Finaste nyåret

Massa bubbel, ulligagulliga människor och finsk älg som egenhändigt dräpts i de djupa skogarna. Om man nu ska äta kött så är det helt klart the way to do it. Själv håller jag mig till kantareller och mungbönor. På tolvslaget rusade vi ut i den mest magiska snöstorm jag någonsin sett och skulle hurra och skåla med massorna ute på Hammarbytorget. Det var märkligt nog ingen där, men det gjorde inget.

Det har varit krisens och insiktens år, men det artade sig helt klart på slutet. Och det vet ju alla att så som nyårsafton är, så kommer resten av året bli.
Jag tänker inte skriva upp massa olika löften men det är nog bra att ha en nyårsvision. Under nästa år ska jag vara snäll mot mig själv och spara energi, ha minst två utställningar, åka till New York och det bästa av allt ÄNTLIGEN skaffa min Goldenvalp. Mjau!

Julefrid

Jag skulle inte bli sådär trist julklyschestressad utan bara smälla upp en liten gran och invänta den tindrande lilla familjen. Men så plötsligt står man där mitt i julkriget och svettas under nån ful basker med förfrysna tår och tusen paket att kånka på. Släpar sig flera gånger fram och tillbaka till Daglivs för att få med sig allt som man bara måste ha. Traditioner upp över öronen. Men det är fint också med stjärnögda hundar och barn och snön som aldrig slutar falla. Och ganska fint att det snart är ett nytt år, ett jäkligt bra år!